26/1

Idag var det Pukas tur att fylla år. Hela 4år fyller min trogna vän. Måtte hon va många långa år kvar. Men det tror jag. Snällare hund får man leta efter. 
Här på bilden sitter hon fint, eller som jag kallar det. Sitt som en grizzly. Men det syns inte på bilden. 

Evy är fortfarande förkyld. Ibland får vi för oss att det lättat men så är det som att det blir värre. 
Oftast är kvällar och morgonen värst. Men hon äter ok. Kanske lite lite. Man blir galen. 
Hur som så ställde vi in kalaset i söndags. Det får bli den här söndagen istället. Kändes inte bra när Evy inte är frisk. 

Imorgon ska Otto till dagis igen. Jag tror jag Evy och Puka ska ta en lång promenad då. Babusjka brukar ångra sig när hon följer med och försöka vända. Så vi får se om jag tar med henne. 

Helgen vart lugn. 
Vi var ute och gick lite och lekte i snön. 
Martin vart helt inne i att bygga en liten pulka backe på gården. Men det slutade med att det vart en snötunnel. Otto var överlycklig. Mamman vart orolig. Pappan vart stolt. 







Nu är det helt omöjligt att få in honom när man varit ute. Han skriker och grinar   Men det verkar höra till. På dagis sa dom att det ofta blir så eftersom barn lever i nuet. Men att det går över. Så vi väntar på det.....


Otto älskar sin lilla syster. Det är mycket pussar och kramar. Dock blir det en del slag ibland. Men mindre och mindre. Han kan bli oerhört frustrerad när hon inte svarar....som om hon nånsin gjort?! Då skriker han högre och högre "Evy, Evy EVY!!!" Mycket avslappnade... 



Imorgon aka Martin på möte med föreningen. Så då ska jag lägga Otto och ta hand om Evy samtidigt. Kan bli intressant. 

God natt 

22/1

Otto fyllde 2år idag. Tänk vad tiden går fort. Vi firade honom bara lite med grodbakelser och några paket. 
Jag hade glömt köpa ljus så det fick bli två tomtebloss istället. Funkade fint 😊

På bilden har tomteblossen slocknat. 



Otto tyckte grodan var kul men åt inte speciellt mycket. Som väntat. Skönt egentligen att han föredrar frukt framför godis. Får se hur länge det håller i sig. 

Vi ska fira Otto på söndag med släkten. Då får det bli lite mer påriktigt. 
Dom hade dessutom firat honom på dagis med. 

Dagis går bara fint just nu. Han blir glad när vi ska dit och gråter inte när jag går. Han vinkar bara. Hoppas det håller i sig men jag fattar såklart att det går upp ich ner. Igår när jag hämta honom började jan gråta när vi skulle gå. Han ville inte alla följa med hem(?). 

Och så har vi Evy. Lilla oturs Evy. Hon är väldigt förkyld. Påminner mycket om RSn så det känns jobbigt. Igår spydde hon för hon inte fick luft. 
Vi var på Bvc idag för 2månaders kontroll. det var skönt att kolla av med henne vad hon trodde om Evys förkylningen. Först var hon väldigt "nä men det är nog inte lika farligt spm sist.." Tills hon lyssnade på lungorna . Då var hon mer "...men håll koll så hon äter.." men en allvarligare röst.
Men hon hade tagit igen sin kurva fint. Hon hde gått upp mycket och vuxit bra. Hittills är det exakt samma som Otto. Men Evy väger 36g mer än vad Otto gjorde när han var 2 månader. 
Just nu ligger hon tvärs över mig och då andas hon bra. Jag är helt slut men kan inte sova så här. Men viktigast är ju såklart att Evy får det lättare. Så jag biter ihop.  

Det är ingen lugn stund nu mera. Och värre nu när Evy är sjuk. Imorgon ska Martin vara hemma. Det går liksom inte annars nu när Evy är sjuk. Det är hela tiden saker att göra. Handla, apotek, städa, ta ut hundar och Otto, ja listan bara fortsätter. 

Nä jag får nog sluta nu. Blir för gnällig annars. 








19/2

Jag överlevde! 

Idag var alltså första dagen Martin började jobba. Så givetvis ska nått gå lite fel. 
Sjukdomar har ju varit vår grej nu ett tag och den trenden ska vi ju såklart inte lägga ner. I synnerhet nu när Otto går på dagis. Så i torsdags fick han feber. Jaja sånt händer. Febern utvecklades till förkylning och nu sover han dåligt för han är täppt. Men jaja tänker föräldrarna Ström. Det här härdar vi ut. 
Och så kommer söndagen, dan före jobbare dagen. Och givetvis blir Evy dålig på kvällen. Påminner hemskt mycket om den helvetiska RSn. Så natten till idag har varit allt annat än lugn. Vilket resulterade i två lite haövdöendes likt zombis, vuxna vid kl.6 när det var dags att sluta drömma om att få sova på natten och övergå till nån typ dagdrömma om att få sova. 

Hur som så slocknade båda barnen vid tolv och nått magisk händer. Som kanske räddade hela dagen. Jag fick en låååång pratstund (som ändå hade kunnat få vara längre) med min vän Martina! Det (och Cola zero som jag tjuvdrack med huvet i kylskåpet så inte Otto skulle säga "mamma mm" som han säger när han vill ha nått) gjorde att denna dag tog ett språng av positivitet. Efter det att Otto vaknat var modern full av energi(och gift från zeron). Otto badade, ritade och hjälpte mig med maten. Sen vips kom Martin hem! Fan vad skönt det känns att jag överlevde. 
Och en sak ska bli sagd(eller ja skriven), ni med tvillingar är grymma!!! Helt sjukt vad ni lär ha haft händerna fulla hela tin! Ge er själv en riktigt jävla jag-är-helt-fantastisk-klapp på axeln. Det är en pers med två ungar. Det ska gudarna veta som min far hade sagt.

Nu hoppas jag få lite mer sömn inatt. Imorgon är det dagis. 

Bild på Otto blir det inte då han rör sig konstant. Springer, dansar, river i saker han inte får eller gömmer sig. Eller fejkgrinar som är den nya IT grejen just nu. 

Men Evy är ju desto långsammare 😉



Ja just ja. Jag köpte mig en ergonomisk bärsele igår natt när jag var utmattad. Beganad och billig. Nu kanske livet blir lättare! Och vi slipper dubbelvagnen lite oftare. Hur smidig den än är så är det ju som en traktor i affärer. 


God natt 

6/1

Jag ligger i sängen och kan inte somna om. Känns dock onödigt att gå upp såhär tidigt. Ingen annan är vaken. 

Evy åt vid 5 tiden och gjorde andra behov så jag vart tvungen att gå upp och byta blöja. Då piggande jag till. Så nu ligger jag här. 

Undrar vad vi ska göra idag. Känns som om vi måste göra nått. Imorgon börja Otto dagis. Ska bli kul. Men det känns konstigt. Han har varit hemma med mig i snart 2år. Han ska bara gå 15h. Så 3dagar i veckan är ju mer som en avlastning. Och han kommer tycka det är kul hoppas jag. 

Men just därför känns det i alla fall som om vi måste göra nått idag. 

Evy verkar vara på bättringsvägen. Himla skönt. Fast vi är väl alla sjuka lagom till helgen med alla förkylningar och dagissjukdommar. Hoppas Evy får vara frisk i alla fall. 
Hon har gjort sina sjukdomar för ett tag tycker jag. 

Nä jag tror jag ska försöka sova.






RSS 2.0